Ärlighet och öppenhet - eller tystnad

Jag har fått en del reaktioner på inslaget i gårdagens Nordnytt där jag kommenterade Elisabets avhopp från partiet. Inslaget kan ni se här! Kritiken går ut på att det inte finns någon anledning att kommentera grunderna för hennes avhopp, och att det inte finns någon som helst anledning att offentliggöra skälen.

Ledstjärnan för mig har varit öppenhet och ärlighet, och utifrån detta så tycker jag, att eftersom hon för mig motiverat sitt avhopp från partiet och för media hänvisar till mig, så finns det ingen anledning för mig att dölja denna information. Detta skulle endast skapa spekulationer och misstänksamhet.

För mig handlar det också om respekt för Elisabets upplevelse av situationen. Under min tid som lärare så insåg jag vikten av att aldrig ifrågasätta en elevs upplevelse av en situation utan att arbeta utifrån denna upplevelse. Det är samma sak med vuxna människor. Den egna upplevelsen är unik och oantastlig, och måste respekteras.

För mig som politiker, och människa, finns det alltid anledning att reflektera över hur olika situationer utvecklas och att reflektera över det som händer. Jag är också som person intresserad av att spegla mig i andra människor så att jag kan lära mig mer om hur jag uppfattas och kan lära mig mer om mig själv. Detta gör att jag ofta väljer att diskutera den här typen av situationer öppet. Detta för att försäkra mig om att jag inte bygger upp en falsk bild av mig själv och hur jag reagerar. Detta förhållningssätt gjorde det naturligt för mig att föra en diskussion kring skälen kring hennes avhopp. Men det var tydligen kontroversiellt.

Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits