bubbe

Nu har Tilde, Anna-Maria och Andreas åkt hem. Det är helt sanslöst hur tomt och tyst det kan bli. Det har verkligen varit en lisa för själen att ha dem hemma, även om jag inte orkat umgås med dem på det sätt jag önskat.

Det sliter verkligen i hjärteroten när de åker. Man vet ju inte hur länge det dröjer till nästa gång vi ses. Men jag lovade mig själv att när såret är läkt och jag orkar köra så långt så ska jag ner och hälsa på.

Det är i alla fall tur att Linus och Linnea finns i Arjeplog, så man har några syskonbarn man kan träffa ofta!!! De tillför något extra i mitt liv:-)