bubbe

Nu har Tilde, Anna-Maria och Andreas åkt hem. Det är helt sanslöst hur tomt och tyst det kan bli. Det har verkligen varit en lisa för själen att ha dem hemma, även om jag inte orkat umgås med dem på det sätt jag önskat.

Det sliter verkligen i hjärteroten när de åker. Man vet ju inte hur länge det dröjer till nästa gång vi ses. Men jag lovade mig själv att när såret är läkt och jag orkar köra så långt så ska jag ner och hälsa på.

Det är i alla fall tur att Linus och Linnea finns i Arjeplog, så man har några syskonbarn man kan träffa ofta!!! De tillför något extra i mitt liv:-)

Vi har haft en otroligt trevlig kväll med god mat och samvaro. Men nog känns det konstigt att bara ha julklappar till barnen. Julafton tappar helt klart en del av sin charm.

Orkar inte stiga upp och gå i julottan. Även om jag verkligen skulle vilja gå på Niklas julotta. Han brukar hålla så fina julottor. Missar ju dessutom Anne-Maries sång. Men att stiga upp vid sextiden känns oöverstigligt just nu.

Tilde, Anna-Maria och Andreas kommer imorgon. Ska bli så kul. Har längtat så efter Tilde. Har pratat med henne i telefon nästan varje dag senaste veckorna.

I eftermiddag åker jag till Luleå för att imorgon vara måndagsgäst i TV4:s lokala program över Norr- och Västerbotten. Att jag åker redan idag beror på att jag ska vara där redan 08.30 (sändningen börjar 09.10 tror jag) och jag orkar helt enkelt inte åka iväg vid 05.00 från Arjeplog. Hade jag varit helt fit for fight hade jag åkt på morgonen.

Jag måste erkänna att det är bökigt när man inte är i form. Jag orkar ju inte köra så långt själv ännu så jag har fått en kusin att köra åt mig. Men det är inte kul att inte orka själv och bli tvungen att förlita sig på andra.

Jag är en människa som tänker mycket i texter och som framförallt samlar på texter som har ett djup och på något sätt förmedlar olika känslor och budskap. Den här texten av Jahn Teigen tycker jag beskriver mig som människa på ett mycket bra sätt.

Sången heter Optimist och deltog i den norska melodifestivalen 1989 och där inte kom med i den slutliga omröstningen där endast tre melodier var kvar  Då utbröt kaos i lokalen och publiken buade till dess att Jahn Teigen fick komma in på scen och köra sin låt en extra gång utanför finalen. Så man kan inte komma undan det faktum att Jahn Teigen är mycket folkkär i Norge.

Optimist
Jeg står i mørke og skimter lyset i det fjerne
Det er så kalt jeg søker varme fra en stjerne
Jeg tenker opp når jeg er nede for jeg er en Optimist

Jeg har et håp hver gang jeg går omkring i blinde
Det finnes en sol i oss som snart skal begynne å skinne
Som får meg opp når jeg er nede om og om og om igjen

Jeg har en drøm at vi tar vare på hverandre
Og gir det beste i oss selv til alle andre
Jeg tenker opp når jeg er nede om å om å om igjen

Optimist, jeg vet det går bra til sist
Så lenge jeg lever her er jeg en Optimist
Jeg er en Optimist

Jeg har en tro jeg har ett mål som jeg skal finne
Jeg har en kraft og det er viljen til å vinne
Det får meg opp når jeg er nede om og om og om igjen

Vil at livet blir en dans i lyset
En dans for håpet og en dans for gleden
En dans i frihet og en dans for freden
Det skal gåååååååååå

Optimist, jeg vet det går bra til sist
Så lenge jeg lever her er jeg en Optimist

Optimist, jeg vet det går bra til sist
Så lenge jeg lever her er jeg en Optimist

Optimist, jeg vet det går bra til sist
Så lenge jeg lever her er jeg en Optimist
Jeg er en optimist 

Här kommer receptet på min absoluta favoriträtt på julbordet, och som jag introducerade för ca tio år sedan. Det är alltså ingen traditionell rätt utan en av de modernare på vårt julbord. God och samtidigt nyttig. Lättlagad dessutom!

Kycklingsylta

1 kg kycklingfiléer
4 st kycklingbuljongtärningar
2 morötter
1 bit rotselleri
1 bit kålrot
1 st stor palsternacka
2 gula lökar
5 st lagerblad
5 st kryddnejlikor
10 st kryddpepparkorn
10 st svartpepparkorn
10 st vitpepparkorn
Vatten så det täcker i grytan
1 st halvflaska vitt vin
18 gelatinblad som lägges i blöt.
2 förpackningar frusen persilja eller 2 dl färsk hackad.

1. Hacka lök och rotfrukter och lägg i en femlitersgryta
2. Lägg i kryddor och kycklingfiléer
3. Täck med vatten och koka upp
4. Skumma väl.
5. Koka filéerna i ca 30 min. Kolla att de är genomkokta.
6. Ta upp och mixa filéerna i matberedare.
7. Låt resten stormkoka i ca 15 min så buljongen kokar ihop. Sila därefter bort grönsakerna.
8. Mät upp 1 liter av den varma buljongen. Tillsätt de uppblötta gelatinbladen, vinet, persiljan och den mixade kycklingen. Rör om väl.
9. Häll upp i en liters aluminiumförmar och låt stelna. Blir fyra formar fyllda till hälften ungefär.

Kan med fördel frysas in. Servera med rödbetssallad eller en fräsch grönsallad.

Tänkte jag skulle dela med mig av en del av mina julfavoriter. Börjar med mina julköttbullar, som jag faktiskt gjorde igår.

0,6 kg blandfärs
3/4 dl ströbröd
1 buljongtärning upplöst i lite vatten
2 msk äppelmos
3 msk creme fraiche
1 hackad gul lök
2 hackade schalottenlökar
2 ägg
1 tsk salt
1 tsk muskot
1 krm nejlika
1 krm kanel
Vit- och svartpeppar efter smak

1. Blanda buljong, ströbröd, äppelmos, creme fraiche och kryddor.
2. Bryn den hackade löken. Låt kallna.
3. Blanda ströbrödsröran, ägg och köttfärs.
4. Rulla och provstek några köttbullar. Smaka av. Tillsätt ev. mer kryddor.Är bullarna för lösa så tillsätt mer ströbröd.
5. Rulla köttbullarna och stek dem.

Fredag 21.50
Åter från Laisvall och en otroligt trevlig julfest. Det var många trevliga människor där som jag inte träffar annars. Speciellt trevligt var det att Maria visade trailern till filmen om Laisvallgruvan. Arbetsnamnet är "I lave you". Fyndigt va? I trailern lyfts personer fram som kommer att skildras i dokumentären.

Fredag 15.30
Idag har jag varit med på allmänna avdelningens julgröt, en årlig tradition. Men i år åt jag skinka på tunnbröd. Det kändes lagomt. Risgrynsgröt kändes nog så häftigt. Det var kul att träffa lite mer arbetskamrater!

Jag har också hunnit få såret omlagt idag och läkningen ser lovande ut. Såren tar ihop på ett bra sätt.

Ikväll ska jag till Laisvall på minijulfest hos Maria Söderberg. Hon är journalist och håller på med en film om Laisvallgruvans nedläggning. Annars jobbar hon mycket med bevakning av Vitryssland och Kazakstan.

Nu när jag var i Göteborg och upplevde den fina julstämningen genom att höra julsånger, som den levande sjungande julgranen sjöng i en park vid avenyn som ekade över nejden och nådde oss där vi stod utanför restaurangen och väntade på Anders, och sedan någon timme senare passerade Brunnsparken med taxi så fick jag en stark upplevelse. Den här julsången gjorde sig påmind och mina tankar gick till alla dem som är ensamma över julen eller inte har möjlighet att få dela vår julfrid och julglädje utan lever i fattigdom och misär.

I sådana stunder önskar man att man kunde göra mer. Frivilligorganisationerna, t.ex. Stadmissionen, gör enorma insatser för dessa människor. Kyrkorna gör också ett fantastiskt arbete. Men visst är det ett misslyckande att vårt samhälle är uppbyggt så att människor hamnar i utanförskap. Och inte lär det bli bättre under de kommande åren, tyvärr.

Läs texten och fundera på vad du kan göra!

~ Jul ~ Snowstorm ~

Nu är det jul igen och alla ljusen tindrar.
Snögubbar överallt och lyktor i varje park.
Mot den bitande kylan får vi julklappar som lindrar.
Aldrig på året är gemenskapen så stark.

Men det är någon i Brunnsparken som gråter.
Som ser julen i annat perspektiv.
Som är ensam när skuggor kommer åter.
Och förmörkar tanke, själ och liv.

Kommersen är blomstrande, vi fyller önskebrunnar.
Och nästan överallt från största hus,
till minsta skjul står skinkan på bordet,
och det vattnas i våra munnar.
Kalle Anka och hans vänner önskar god jul.

Men det är någon i Brunnsparken som gråter.
Som ser julen i annat perspektiv.
Som är ensam när skuggor kommer åter.
Och förmörkar tanke, själ och liv.

Juldagsmorgon, solens första strålar träffar taken.
Och eldens sista låga flämtar svagt i våran spis.
Men det är inte bara Tomten som är vaken,
någonstans i stan blir tårar till is.

Det är någon i Brunnsparken som gråter.
Som ser julen i annat perspektiv.
Som är ensam när skuggor kommer åter.
Och förmörkar tanke, själ och liv.

Lägg särskilt märke till dessa textrader:
<i>Mot den bitande kylan får vi julklappar som lindrar.
Aldrig på året är gemenskapen så stark.
Men det är någon i Brunnsparken som gråter.
Som ser julen i annat perspektiv.
Som är ensam när skuggor kommer åter.
Och förmörkar tanke, själ och liv.</i>

Visst är det så att gemenskapen är stark, men det tydliggör ju än mer skillnaden mellan dem som befinner sig i en gemenskap och dem som återfinner sig själva utanför all gemenskap. Visst kan livet vara grymt!

En annan stark del är följande:

Juldagsmorgon, solens första strålar träffar taken.
Och eldens sista låga flämtar svagt i våran spis.
Men det är inte bara Tomten som är vaken,
någonstans i stan blir tårar till is.

Det är någon i Brunnsparken som gråter.
Som ser julen i annat perspektiv.
Som är ensam när skuggor kommer åter.
Och förmörkar tanke, själ och liv.

Just passagen om tårar som blir till is får det att knipa till extra i hjärtat. Tänk att det verkligen finns en sådan  verklighet.

En liten dröm jag har vore att få läsa denna text på julottan och få hålla en kort betraktelse över texten som en påminnelse om julens innersta budskap och om behovet att hjälpa vår nästa och skänka ljus i deras mörker. Det skulle kännas stort, vackert och betydelsefullt.

I dessa tider av kompakt mörker som endast bryts av de ljus som vi människor sätter upp, för att skapa stämning på kvällarna, är jag stolt över Arjeplogs kommun som i år verkligen satsar på att skapa stämning i centrum

Utan att skryta alltför mycket kan jag nog säga att Arjeplog skulle stå sig väl i tävlingen om vackrast upplysta centrum i Norrbotten, troligtvis i Sverige.

Tänk bara på den smakfullt upplysta fontänen nedanför kyrkan och Silvermuséet, de upplysta stängerna i kåtan i fonden bakom fontänen, Silvermuséet ljusridåklädda detaljer, de dramatiskt ljusslingeklädda träden utanför Silvermuséet och kommunhuset, de ljusslangsinlindade flaggstängerna på torget och alla ljusklädda butiker. Helt fantastiskt stämningsfullt. Och då har inte ljusmotiven över Storgatan och Drottninggatan kunnat tändas än.

Ni borde ta er en tur till Arjeplog en kväll och titta!!!

Ikväll har jag och mamma varit på besök i Arjeplogsbyn på Lisebergs julmarknad. Det är en otroligt fin reklam för Arjeplog. Det är tur att vi har entreprenörer som Anna-Lena Forsman som lyckats få till detta område inom Lisebergs julmarknad. Och sedan ska man inte glömma alla hennes fantastiska medarbetare som gör ett otroligt jobb och som är sådana fantastiska Arjeplogsambassadörer. Det är härligt att se hur de på ett naturligt sätt lyfter fram Arjeplog och på så sätt marknadsför vår ort. Speciellt tror jag att Göran Johansson från Mineralföreningen tillför ytterligare en dimension genom sitt lugna sätt att levandegöra mineralerna och dess historia. 

Det handlar om ett område med en bagarbod, en bod med produkter från skogens skafferi (björksaft etc), köttprodukter från Arjeplogs Kött, en kåta där man säljer Souvaskebab och en bod där man visar upp och säljer förädlade mineraler.

Igår när Arjeplogsbyn tvingades hålla stängt på grund av översvämning så nämndes det till och med på lokalradion här. Då har man lyckats!!! Själv blev jag varm och lycklig när jag såg det omnämnas i Amelias julspecial.

Speciellt kul var det att träffa Kajsa Markström, som jag är god vän med och som jag jobbat mycket med i facket och på skolan, Sven-Erik Elveback (som ju dessutom råkar vara morfar till mina älskade brorsbarn Linus och Linnea) och Anna-Lena som alltid sprudlar av entusiasm. Men jag är också himla glad att ha haft tid att sitta och snacka med Johan Löfbom. Han imponerade på mig med sitt sätt att möta kunden. En ny bekantskap var Anneli som jobbae i uovaskåtan. Hon var en säljbegåvning av sällan skådat slag. Det är härligt att se när unga människor ges möjlighet att blomma ut på det här sättet!

Nu är vi tillbaks på hotellet. Nyfriserade och supernöjda... Mamma har fått en bra grundfrisyr och jag en, som Daniel säger, aggressiv Mohawkinspirerad klippning med mycket attityd.

Det är alltid lika roligt att klippa sig hos Daniel. Han är så himla trevlig och underhållande och berättar mycket om sin barndom och sitt liv. Idag har vi hunnit med allt från jante-lagen, miljöförstöringen och religion till om flugor flyger upp och ner innan de landar i taket eller om de tvärvänder just innan de sätter sig under taket.

Jaha, då var kl. 07.00 och det är dags att stiga upp och börja dagens vedermödor. Nu på morgonen ska jag iväg till Toni&Guys salong här i Göteborg och klippa mig hos deras art director och manager Daniel. Han är en fantastisk frisör som flyttade till Göteborg från New York efter händelserna den 11:e september. Han ville ge sina barn en bättre uppväxtmiljö.

Mamma ska också få klippa sig där. Det är en av mina julklappar till henne. Den andra som hon också fått i förväg är "nya" soffor till vardagsrummet. Köpte Anne-Maries och Mattias *(två kompisar) begagnade soffor. De är bara två år gamla och urfräscha.

Nej, bäst att hoppa i duschen nu! Vi hörs efter klippningen.

Som jag nog nämnt tidigare så är anledningen att jag är i Göteborg en TV-inspelning. Den går av stapeln i morgon eftermiddag. Det är en välgörenhetsspecial av Postkodmiljonären som jag inbjudits till.

Vi ska tävla i par tillsammans med en annan som varit med i programmet tidigare och denne har TV4 valt ut.

Jag ska tävla med Marcus Magnusson, en fd växjöbo som bor i Borås, och som de facto varit tillsammans med en Laisvallstjej för tio år sedan ungefär. Är världen liten eller? Han hälsar till hela familjen Björn Johansson förresten:-)

Efter en mycket god lunch på Thai Orchid är det nu vila på hotellet som gäller. Ikväll ska vi ut och äta tillsammans med min kompis Anders som bor här i Göteborg. Om jag får som jag vill så blir det grekiskt-turkiskt.

När jag la mig och vilade så passade jag på att läsa kvällstidningarna. Fascineras av de skiftande omdömena om Silvias nobelfestsklänning. Totalsågning i ena tidningen och toppbetyg i den andra. Men sånt är ju livet. Allting har en fram- och en baksida!

Så är jag då äntligen framme i ett superregnigt Göteborg. Vädret inbjuder inte till att sticka ut nosen utanför dörren precis. Att sedan ha varit uppe sedan 03.30 gör ju inte saken bättre. Det blir nog en eftermiddag på hotellet ska ni se, även om julklapparna till syskonbarnen borde köpas.


Idag har jag nyttjat SAS assistanceservice både på Arlanda och på Landvetter. Kändes lyxigt att bli skjutsad mellan terminalerna och att få rullstolsskjuts från planet till bagageutlämningen. Anledningen var att jag var rädd för att inte hinna mellan terminalerna. En månad till sängs har ju knäckt den lilla kondition man hade...


Nu ska vi i alla fall gå tvärs över gatan och käka. Känns som om restaurangerna gör gyllene klipp på mig numera. Men mat måste man ha, även om det är lite...