bubbe

Jag tycker att sången ”Älskar du livet” fångar all vår längtan på ett vackert sätt med orden:

Säg, den som inte bär en längtan
Gå en väg som ingen har gått
Fånga sin dag och ge den mening
Det är dags vi lever nu

Det är ju detta som livet handlar om – all vår längtan att gå våra egna vägar och att göra det bästa av vår dag och att skapa vårt eget livs mening. Vad vi längtar efter är något helt personligt och vi ska komma ihåg att ingen annan kan döma ut vår längtan. Det viktigaste är att gå de vägar vi väljer att gå, och att vara beredda på att ta konsekvenserna av de vägval vi gör. Det är så vi skapar vårt livs mening.

Sångens text fortsätter:

För älskar du livet så lev det med mig
Vi fångar vår dag som den är
Ingenting ska få hindra oss, min vän
Låt oss få leva och rumla en stund
På jorden, den som är vår
För älskar du livet så lev det nu med mig

Jag är övertygad om att vi alla älskar livet, och det som dessa textrader verkligen vill påminna oss om är att leva i nuet och i den omgivning som finns omkring oss. Att ta vara på dagen som den kommer, att inte oroa sig alltför mycket om morgondagen, men framförallt vill den påminna oss om att ta vara på våra nära och kära och alla de människor som finns i vår närhet. För jorden är vår och det är här vi ska leva och rumla ett tag.

De vackra orden i texten riktar också en uppmaning till oss att släppa taget för ett ögonblick och verkligen gå in i känslan av att leva här och nu. Det är jag övertygad om att vi alla behöver bli bättre på. Det är på det sättet vi riktigt kan koppla bort alla krav, förväntningar, skyldigheter och måsten. Och att ibland släppa allt detta är nödvändigt om vi i vår många gånger slitsamma och stressiga vardag ska kunna fungera och ge vårt bästa. Vi måste ge oss själva tid att bara leva och existera och framförallt att uppleva.

Tänk bara en dag som denna!

Att få uppleva det skira kvällsljuset som dröjer sig kvar, doften av smältande snö, det sprakande ljudet från brasan som snart ska tändas. Detta är livskvalitet. Men detta får ytterligare en dimension av att vi alla träffas här ikväll och ingår i en gemenskap. Vi har alla band till samma plats och vi möts här som jämlika människor som alla har samma värde och betydelse. För vi är alla en del av Arjeplog och vi bidrar alla till att göra Arjeplog till vad det är - till den plats vi älskar.

Visst är det en svindlande tanke – att vi skapar Arjeplog tillsammans. Att utan dig och mig så skulle inte Arjeplog vara detsamma! Det gör att, trots att vi befinner oss i ett oändligt kosmos där vår planet är som ett litet dammkorn och vi är försvinnande små, så betyder vi så oändligt mycket.

Med denna svindlande tanke så följer också insikten att trots att vi är små så är det vi gör oerhört viktigt och betydelsefullt. Det ska vi komma ihåg! Vi kan som individer göra skillnad – och har också ansvaret att göra skillnad. Vi har var och en ansvaret att göra vårt bästa för att Arjeplog ska bli en tryggare och säkrare och framförallt trivsammare plats att bo och leva på. Det är tyvärr många som inte känner den tryggheten och glädjen idag. Vi måste alla ta vårt ansvar och motarbeta utanförskap, ensamhet och otrygghet och ta hand om varandra.

Det som oroar mig mest är den ökande kriminalitet som vi ser i vårt samhälle idag – även här i Arjeplog. Mycket av den kriminaliteten är kopplad till droger och alkohol och vi måste verkligen fortsätta kampen mot såväl drogmissbruk som kriminalitet. Denna kamp är långt ifrån vunnen och måste fortsätta! Det är allas vårt ansvar.

Men jag är optimist och jag har en dröm. Det är drömmen om en bättre morgondag – med allt vad den har att ge. Den dag vi förlorar våra drömmar så har vi också förlorat vårt hopp och vår framtidstro. I texten till ”Älskar du livet” så sägs det:

Säg, den som inte har nå'n dröm kvar
Att se eller uppleva nån'ting
Resa sin väg och hitta hem igen
Det är dags vi lever nu

I dessa rader ryms någonting oerhört centralt, förutom att vi inte får förlora våra drömmar. Det är medvetandet om att det finns någonting att se och uppleva någon annanstans. Att möjligheten att resa sin väg finns, men att det till slut handlar om att hitta hem igen. Detta kan ses rent bokstavligt som en uppmaning att resa ut i världen för att se och uppleva och sedan hitta tillbaks, men det också ses som en uppmaning till en inre resa för att kunna hitta hem och slå sig till ro med den människa man är. Båda tolkningarna är lika möjliga och framförallt lika giltiga.

Min uppmaning så här i vårens tid är helt enkelt:

         Fånga dagen och ta till vara på allt vad den har att ge!

         Lev livet och dela med dig av det till de medmänniskor du finner runtomkring dig!

         Våga längta och våga gå på vägar ingen annan gått på!

         Res, se och upplev din omvärld – men kom ihåg var ditt hem finns!

         Släpp vardagens bekymmer och lev och rumla ett tag! Det är tillåtet!

Helt enkelt – Lev livet och gör det nu!