Livet har en början och ett slut

Fick sms från Anders i Gbg imorse att hans gammelfarmor dött. Hon var 96 år gammal så det var inte helt oväntat. Kom då att tänka hur oförutsägbart livet trots allt är för oss, när det väl kommer till kritan. När döden inträffar så är vi hur som helst oförberedda på hur definitiv döden i det ögonblicket upplevs. Känslorna slår till med total kraft och hur rationella vi än är så tar de överhanden - och tur är väl det. Det är ju det som gör oss mänskliga.

PSALM 902
Som en blomma vissnad
Som en slocknad glöd
Som en vind som tystnat
Mitt i livet död

Finns i sorgens frågor
Någon tröst att få
Finns bland släckta lågor
Något ljus ändå

Finns i någons himmel
Någons närhet nu
Någons famn att fly till
Någon som är Gud

Om du finns, kom till mig
Om du finns, finns här
Fyll min sorg med livet
Du som livet är


Kommentarer:
Postat av: kajsa

Håller med! Min mormor dog i somras 89 år gammal, hennes tid var ute och hon har vart klar i knoppen hela tiden men vilken sorg jag fick!!! Man är inte beredd hur beredd man än säger att man är. Att sorgen gör oss mänskliga är ju alldeles sant. Vilken fin psalm det var!


Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits