bubbe

Arjeplogs mest kända person, Einar Wallqvist, också kallad Lappmarksdoktorn, var provinsialläkare i Arjeplog men också författare och konstnär. Han byggde också upp Arjeplogs stolthet framför andra, nämligen Silvermuséet.

Om ni kommer till Arjeplog måste ni bara besöka Silvermuséet, och har ni tur så får ni också träffa nuvarande museichefen Ingela Bergman som är en helt fantastisk människa. Hon forskar om människans påverkan på kulturlandskapet i subarktiska områden.

Ni kan också besöka Lappmarksdoktorns hem, Doktorsgården, som ni kan se på bilden nedan.

Det är otroligt vad tiden rusar iväg. Det känns som om jag inte riktigt hänger med ibland. Snart är den här månaden också slut innan den knappt har hunnit börja.

Idag har jag och Maria Öberg suttit och gått igenom det politiska läget i kommun, landsting och riket. Det är alltid lika kul när vi hinner träffas och prata. Naturligtvis hann vi också gå igenom det privata läget. Man måste ju uppdatera sig på hur den andre har det:-)

Idag när jag lyssnade på Eko-nyheterna så trodde jag inte mina öron. Det var ett inslag från folkpartiets landsmöte i Göteborg som handlade om barn som begår brott.Vad jag förstod av inslaget och det som Johan Pehrsson sa så har landsmötet fattat beslut om att barn under femton år som begår brott ska ställas inför rätta så att de förstår hur fel det är. Det skulle visserligen vara de sociala myndigheterna som skulle fastställa straffen.

Motivet till detta, förutom att brottslingen skulle förstå hur fel det var att begå brott, var tydligen att man anser att när det är de sociala myndigheterna som handlägger frågan så klarläggs inte alla omständigheter tillräckligt bra.

Slutsatsen måste bli att t.ex. i det uppmärksammade fallet med en tolvåring som våldtog en nioåring så skulle detta hamnat i rättegångssalen och följaktligen så skulle ju nioåringen varit tvungen att vittna. Är det ett sånt rättssamhälle vi vill ha? Där unga offer får lida ännu mer.

Detta måste bygga på ett totalt felslut. Är det i rättssalarna vi räddar de som är på glid i samhället. Det tror i alla fall inte jag. Jag är övertygad om att det är tidigare i barn- och ungdomsåren vi kan fånga upp dessa individer och få dem på rätt köl. Och de barn under femton år som nu begått brott måste vi hjälpa utan smärtsamma och meningslösa rättegångar.

Enskilda individers behov av hämnd och hård rättskkipning får inte gå före kunskapen om vad som ger störst effekt när det gäller att få barn att lämna den kriminella banan, nämligen trygg omgivning som sätter tydliga gränser i det vardagliga livet. Varför gå omvägen via rättsalarna om det ändå är de sociala myndigheterna som ska fixa detta?

Ikväll är det dags för årets andra kräftskiva. För min del blir det ju visserligen rostbiff och potatissallad, pga min allergi mot skaldjur. I kväll träffas vi hos Linda och Andreas. Vet inte riktigt vilka som är bjudna men det lär man ju upptäcka.

Det är alltid lika kul när vi samlas. Det är härliga människor allihop. Så det brukar vara kanonstämning.

Landstingsstyrelsen har idag beslutat föreslå landstingsfullmäktige att riva upp beslutet om att öppna BB i Kiruna. Detta är inte en dag för tidigt. Det är beklagligt att denna fråga tillåtits blockera övrigt utvecklingsarbete i Norrbottens läns landsting under så lång tid. All kraft har ägnats åt denna fråga.

Idag kan jag inte annat än känna tomhet och bedrövelse, trots att det visat sig att jag i slutändan fick som jag ville. Det finns ingen känsla av seger utan jag är bara bedrövad över hur mycket mänskligt lidande denna fråga orsakat människor under resans gång. Jag kan inte undgå att tänka på Yvonne Stålnacke som avgick på grund av denna fråga, och alla de Piteå-landstingspolitiker som fått utstå hot, spott och spe. Hur känner de sig idag?

Jag har varit på direktionsmöte i Akademi Norr, vårt högskoleförbund tillsammans med 12 andra kommuner från Sollefteå i söder och Arjeplog i norr, i två dagar i Sorsele. Det har varit två intensiva och roliga dagar. Det är nämligen ett underbart gäng människor som sitter i direktionen.

De frågor som diskuterats under dessa dagar är självklart vilka behov som finnsi regionen när det gäller högskoleutbildningar och var dessa i så fall bör lokaliseras. Vi har också diskuterat Lärcentras roll och organisatoriska hemvist. Det har under lång tid diskuterats om de ska fortsätta ligga i de kommunala organisationerna eller lyftas in under kommunalförbundets hatt. Det har också diskuterats olika utvecklingsfrågor, och hur man ska kunna fördjupa samverkan mellan de kommuner som är medlemmar i kommunalförbundet. Mycket tid har ägnats åt diskussioner över vilka strategiska vägval man ska göra inom kommunalförbundet och hur man ska kunna möta en framtid med avsevärt mindre strukturfondsmedel att tillgå. Slutligen fastställde vi budgeten för år 2006.

Nästa direktionsmöte kommer att hållas den 17-18 november i Dorotea.

En bild säger mer än tusen ord. Så njut!!!

Jag kan bara inte låta bli att lägga ut ytterligare en bild där man verkligen kan se hur hisnande vackert det är i Arjeplogs kommun.

Tisdag kväll hade vi träff med Företagarna. Det var ett intressant möte där vi diskuterade en rad frågor. samtalsklimatet var gott och vi fick tillfälle att redovisa våra olika synpunkter. Mötet kom nog lite snabbt på semestrarna för vi var bara ca 10 personer.

De frågor som behandlades var bl.a.:

• Ambulansförartjänster - kommunens anbud gentemot ortens företagare
• Upphandling av tjänster och varor - bl.a infoskyltar och tvättjänster
• Företagarnas utvecklingsprojekt
• Näringslivsvision - samarbetsprojekt mellan kommunen, Argentis och Företagarna
• Företagsklimatet
• Ny busstation
• Ny förskola
• Lägenhetshotellet Vargen 10 - överklagan

Här är den motion som jag skickat in till socialdemokraternas partikongress i höst:

Motion angående könsneutral äktenskapslagstiftning

Den socialdemokratiska ideologin har sedan start byggt på alla människors lika värde. Själva grunden för socialdemokratin vilar på rättvisa och solidaritet. Vi har nått långt inom många områden, men det finns fortfarande mycket kvar att göra innan vi kan säga att vi uppnått alla de mål vi satt upp i skapandet av det goda samhället. Vi är stolta men inte nöjda.

På föregående ordinarie partikongress så debatterades frågan om möjligen för samkönade par att prövas som adoptivföräldrar. Efter en lång debatt så röstade kongressen för detta och vi kunde i riksdagen genomföra denna reform. Ytterligare en punkt på agendan, för solidaritet och rättvisa, kunde därmed bockas av.

Kärlek mellan två människor är något oerhört vackert och stort och kärlek är för många en av förutsättningarna för ett bra och lyckligt liv. Samtidigt är kärleken inget som man kan, eller ens är önskvärt att, reglera i lagstiftning. Kyrkans ständiga diskussion om hur vi människor ska leva ter sig alltmer världsfrånvänd, när vi ser hur människor väljer att leva. Fler och fler väljer inte äktenskapet som samlevnadsform utan lever som sambos i stället. Men vad vi som parti kan ha en uppfattning om, är vilken lagstiftning vi ska ha kring samlevnadsformer och hur långt vi kan reglera människors förhållanden.

På denna plats höll jag förra sommaren borgerlig vigsel i strålande sol. Är det fler som vill gifta sig här så är det bara att höra av sig till Arjeplogs kommun.

Så här vackert ligger Arjeplog inbäddat mellan "De stora sjöarna".

Sjön man ser i förgrunden framför Arjeplog är Hornavan, Sveriges djupaste insjö med ett djup på 221 meter.

De bilder jag nu lagt upp, naturbilder från Arjeplog, är hämtade från kommunens server. Bilderna har säkerligen fotograferats av Thure Holmström, Adam Larsson eller Bitte Ramén, vilka jobbar eller har jobbat på kommunens allmänna avdelning. Det är i alla fall oerhört vackra bilder som de ska ha all credit för.

Om det är någon som vet vilka fotograferna till de specifika bilderna är så hör gärna av er!

Eftersom jag nu visat upp min kommun, så kanske jag också ska visa min arbetsplats. det är  kommunhuset i Arjeplog, Tingsbacka, som fått sitt namn av det faktum att tingshuset låg här tidigare.

Så här vackert är det på vissa ställen i Arjeplogs kommun!!!

Vill också visa en vy över Arjeplog och hittade av en slump en bild där hyreshuset där jag bor också syns. Det är det röda hyreshuset längst till vänster i bildens nedre del.

Här ser ni Vaukaleden, en handikappvänlig vandringsled i direkt anslutning till centrala Arjeplog. Den passerar Vaukaströmmarna som är ett mycket fint fiskevatten.

Arjeplogs gymnasieskola ligger vackert vid Lillströmmen, som är den del av Skellefteälven.

Kom på att det nog var lite tidigt visa höstbilder från Arjeplog så här kommer en sommarbild:

Det här är min sinnebild av skogen i älgjaktstider. Fördelen är att många är lediga då, och då är det mötesfritt och jag kan också ta ledigt!

Arjeplog har oanade sidor!

Här är en bild av hur vackert det kan vara med en sjö i dis.

Ville bara visa varför ni ska åka upp till Arjeplog i september!

Här kommer en bild på Pär-Lars och Annas två barn. Mina syskonbarn Linus och Linnea.

Här kommer en bild på två av mina syskonbarn. Tilde, som är Anna-Marias dotter, och Linus, som är Pär-Lars son.

Här är en bild när Fannys föräldrar (Mattias och Anne-Marie) gifte sig den 10 april i fjol.

PS Det är jag som har bundit Anne-Maries brudbukett.

Här är en bild på Fanny. (Dock inte från dagens dop)

Idag har Anne-Marie och Mattias haft dop för Fanny. Det var ett mycket fint dop. Anne-Marie sjöng "Det gåtfulla folket" till ackompanjemang av Mattias på gitarr. Prästen Niklas westling höll ett mycket finurligt doptal. Han är suverän på att få till det i en lagom balans mellan allvar och humor och framför allt så är alla hans predikningar och tal personliga och aktuella.

Anne-Maries mamma Taimi läste en fin dikt om den märkliga dag som är idag. Hon var rörd till tårar och sådant griper alltid tag i mig.

Lilla Fanny heter Aleida i andra namn efter Anne-Maries mormor, och i dopgåva från Anne-Maries morfar Paul fick Fanny det guldarmband som Aleida alltid bar. Taimi gav Fanny det halsband som hon fick av Lennart, Anne-Maries döda pappa, på sin 30-årsdag.

Jag har svårt att förstå hur regeringen resonerar när man skär ner i det mest effektiva och utjämnande av de regionalpolitiska stöden när man måste omfördela pengar.

Transportstödet är oerhört viktigt för de företag som har producerande verksamhet. Det möjliggör att produktion inte måste läggas i direkt närhet till marknaderna utan kan lokaliseras perifert.

Det måste finnas andra ställen inom det regionala anslaget att ta pengar för att täcka kostnaderna för stormen Gudrun.

Varför ska vi idag göra skillnad på om det är en man och en kvinna som gifter sig, eller om det är två män eller två kvinnor som gifter sig? Det finns ingen som helst anledning att lagstiftningsmässigt skilja på dessa två typer av äktenskap!

Hur man sedan löser detta rent praktiskt är en helt annan fråga. Det akn röra sig om införande av en helt civil äktenskapslagstiftning där samtliga äktenskap måste ske i en borgerlig ceremoni för att nå civilrättslig status, dvs att kyrkliga vigslar också måste bekräftas i en civil ceremoni, eller att man helt enkelt tar bort partnerskapslagstfitningen och inför möjligheten till borgerlig vigsel för samkönade par.

Den tveksamhet jag har är när det gäller att tvinga kyrkliga samfund att viga samkönade par. Det är nog inte tiden mogen för. Utifrån detta lutar jag nog åt att vigselrätten blir civil, dvs det första alternativet.

Under min semester har också länsrätten behandlat den överklagan mot beslutet i skolorganisationsfrågan som en del föräldrar skickat in. Länsrätten finner att ärendet handlagts i laga ordning och att ingen grund för jäv finns, varken för mig eller för den centerpartist som jobbar som lärare.

Jag hoppas nu att frågan kring skolorganisationen kan läggas åt sidan så att den inte behöver ta mer kraft från organisationen än den redan gjort.

Ja då är jag på plats i Arjeplog. Det var t.o.m. kul att komma in på kommunkontoret i morse. Det är ju ett härligt gäng som jag har omkring mig. Höstens arbete drog igång med full fart och jag har idag varit med på ett planeringsmöte kring busstationsbygget.

När man varit borta ett tag så är det ju en hel del som samlats på hög så det var bara att sätta tänderna i posthögarna.

Började dagen med att försöka få fram ett besked från miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet när beslutet i det överklagade detaljplaneärendet kan komma. Fick tag på Mona sahlins pressekreterare på Grönland. Tack vare honom så fick jag senare kontakt med statssekreteraren på departementet och fick besked att enligt planeringen ska beslut tas i augusti.

Imorse såg jag morgon-TV innan jag skulle käka frukost på hotellet. Där satt Fredrik Reinfeldt i en debatt med Tomas Östros kring arbetslöshetssiffrorna. Jag kunde inte undgå att bli rent ut sagt förbannad. Reinfeldt är oerhört skicklig på att presentera sin politik under falsk flagg. Han är som en gökunge som försöker snylta på andra.

Det han har insett är att om man ska vinna val i Sverige så måste det låta som om man för en socialdemokratisk politik. Att det är rent bedrägeri att försöka få väljarna att tro att det är en sådan politik han vill föra, det är det som gör mig förbannad. Oerhört många människor kommer efter nästa val att känna sig grundlurade när de upptäcker att den moderata politiken är densamma som den alltid har varit.

Jag hajade till ordentligt när jag läste artiklarna kring Göran Perssons tal i Björkvik. Jag hade hoppats på en tydligare profil och framförallt en tydlig vision om det goda samhälle som vi socialdemokrater vill skapa. Att fokus hamnar på att arbetslösa ska göra tjänster åt äldre utan att försöka förklara hur detta i grunden bidrar till ett godare samhälle är olyckligt. Alla vet att hrundstenen i vår politik är arbete åt alla. Men hur många kan ideologiskt försvara att äldre behöver denna hjälp, om man inte får hjälp med argumenten. För mig är det inget problem eftersom jag kan sätta in detta i ett större vård- och omsorgspolitiskt sammanhang. Men varför inte ägna lite jraft åt detta i debatten?

Framförallt så krävs att vi socialdemokrater på ett lätt och tydligt sätt kan förklara hur de olika delarna i vårt samhällsbygge hänger samman och var skiljelinjen mellan vår politik och den borgerliga politiken går. Vi måste visa vad vi verkligen vill uppnå med makten att förändra samhället. Det handlar om rättvisa och solidaritet. Hur ofta används de begreppen idag?

Visionen om folkhemmet var tydlig och kunde användas för att förklara den socialdemokratiska politiken från grunden.  Det är den typen av vision vi måste klargöra för oss själva och för väljarna. Annars hamnar vi i en debatt om att vi vill vinna valet för maktens egen skull.

Ibland känns det som om världen är bra liten. I Göteborg sprang jag ihop med Moa Flink-Nielsen i Nordstan. Hon var sig precis lik som när jag hade henne i skolan. Hon hade med sig sin pojkvän och verkade så lycklig.

Här i Stockholm har jag sprungit ihop med både Kim Scharafinski och Ann-Louise Nordlund. Kim var sig precis lik och jag blir alltid lika glad när jag träffar henne, Ann-Louise såg döfräsch ut och verkade himla lycklig.

Sedan såg jag också, och kastade en ros från lastbilsflaket till, Anki Jonsson (en klasskompis från gymnasiet). Det skulle varit kul få träffa henne och prata med henne.

Många frågar mig varför jag håller på med politik och om man som enskild politiker kan påverka. Självklart är det svårt att veta om jag som enskild politiker påverkat olika skeenden men det viktigaste är att jag hela tiden ser bevis för att politik gör skillnad.

Tänk bara på de apatiska flyktingbarnen där många enskildas kamp nu lett fram till att man förändrat tolkningar och tillämpningar så att barnens hälsostatus också kan påverka prövningen i det enskilda fallet.

Ett annat hyperaktuellt exempelgäller avvisningarna av homosexuella till Iran. Vi är många som på olika sätt agerat i frågan och det har nu äntligen gett resultat. Men vad hade hänt om vi bara suttit tysta och inte reagerat och agerat. Då hade avvisningarna fortsatt och ett flertal människor hade råkat oerhört illa ut. Så visst gör politiken skillnad. Bubbe

Då var årets sommarledighet över och att tre veckor kan gå så fort fattar jag inte. Visserligen var det ju bara två veckor sammanhängande i och med att jag bröt semestern och gick in och jobbade en och en halv dag.

Det har i alla fall varit tre underbara veckor där jag fått chansen att umgås med människor som jag älskar och som betyder mycket för mig. Förstv dagarna i umeå tillsammans med Anna-Maria, Andreas och Tilde. Det var en fantastisk start på semestern eftersom man verkligen måste ta dagen som den kommer när man ska umgås med sex månader gammal baby. Då är det bara att coola ner och skippa stressen.

Sedan var det den underbara klassfesten, som jag faktiskt gruvade mig lite inför.. Men den är faktiskt en av sommarens absoluta höjdpunkter, och som jag kommer böra med mig djupt inom mig. Man har ju faktiskt delat väldigt lång tid med dessa människor och detta under en tid då man formas i stor utsträckning som människa. Det finns återseenden som var starkare än andra, och ett exempel är Madelaine. För även om vi haft en del kontakt under senare år så var det ändå en mäktig upplevelse att se hur hon blommat ut som människa. Det gjorde ett himla starkt intryck på mig!

Efter klassträffen bar det av till Göteborg och den veckan är sommarens absoluta höjdpunkt. Veckan tillsammans med Anders och dagarna tillsammans med Daniel var helt otroliga. De båda är människor som kommit in i mitt liv väldigt sent men som kommit att betyda oerhört mycket för mig. Jag är så tacksam att man får chansen att träffa sådana människor och att man dessutonm får förmånen att räkna in dem bland sina allra bästa vänner.

Att sedan avsluta veckan hos Fredrik, Micke, Jörgen och Bernd i Stockholm, med Pride på schemat är svårt att kunna beskriva utan att det låter som floskler. Visst är det kul, party, glitter och glamour men ändå färgas allt av ett stort allvar också. Det är när jag är här som jag verkligen inser vilket ansvar jag har som representant för människorna utanför storstäderna. Att få chansen att möta människor som uppskattar det man gör och som upplever att det gör skillnad. Det är en överväldigande känsla, men också litet ångestfylld. Jag känner förväntningarna och vet inte om jag kan uppfylla dem fullt ut. Att stå där på Homosossarnas lastbilsflak och höra människor ropa: "Heja Arjeplog" och "Heja Bubbe" känns overkligt men inte desto mindre skönt.

Jag kan inte nog poängtera att de varmaste minnena av min sommar är kopplade till mina vänner. Vad skulle jag vara utan er och var skulel jag få min kraft ifrån. Tack för att ni finns och för att ni gillar mig för den jag är och inte för vad jag gör. Ni gör mig till en bättre människa!

Ett bokslut över en ledighet är också en rad förväntningar som inte kunnat uppfyllas. Jag har inte haft tid att åka till Småland som jag verkligen ville, Jag har inte träffat Mattias, Anne-Marie och Fanny sedan midsommar. Inte tog jag mig utomlands heller, vilket jag gärna gjort med Kicki eller Maria. Men sånt är livet och som Anna Book sjöng: "Ge inte upp, det finns en morgondag!"

Ikväll har jag varit på middafg hos Micke. Det var han, jag, Bernd och Jörgen. Till aperitif fick vi en drink på jordgubbar, fläderblomssaft, vaniljvodka och mineralvatten. Bland det godaste jag druckit:-) Sedan fick vi en underbar pastasallad och vitt vin, bl.a. Petit Chablis. Avslutningsvis fick vi en österikiskt inspirerad äppelpaj. Bernd är ju Österrikare.

Sedan bar det av till Lino. Vi fick köa en timme i regn innaan vi kom in och dset var ingen höjdare precis. Men sedan blev det kul.

Imorgon ska vi bruncha, Om jag inte minns helt fel så är det på Grand hotel.

Idag har det varit den stora höjdpunkten på Pride, nämligen paraden, I år var det en riktigt speciell upplevelse i och med att jag för första gången stod på en lastbil. Det var en helt otrolig känsla. Vi hade 2000 röda rosor som vi delade ut längs vägen och det var en totalsuccé! Stämningen med musiken och dansen på lastbilen var också helt enorm!!!

Ja då var årets schlagerkväll på Pride över och den var riktigt bra även om det känns som om den var nog så mainstream i år. Borta var allt vad hardcore-schlager heter och det absoluta beviset på det är väl ändå när man presenterar Anabel Condé med Vuelve conmigo från 95 som hardcore, och inte ens låter henne sjunga La mirada interior som hon körade på i årets festival, då för Andorra.

I artistutbudet märktes på den internationella fronten Lumenitha Anghel från Rumänien, Nicole från Tyskland, Xandee från Belgien, Bobbysocks. och CatCat från Finland.

Men det var ändå det svenska fältet man satsat mest på. Det var kära återseenden med Fredrik Willstrand, Annica Burman, BelAir, Anders och Karin Glennmark. Bland de mer aktuella artisterna såg man Anne-Lie Rydé, Linda Bengtzing, Caroline Wennergren, Cecilia Vennersten och Nana Hedin.

Framförallt var det ett år för återförenanden. Kicki Danielsson och Elisabeth Andreassen sjöng ihop, och de återförenades dessutom med Lasse Holm i Sweets'n'Chips. Det märks tydligt en kväll som denna att Kicki är en av gayvärldens stora älsklingar. Allt hon gör möts med enormt jubel. Det blev även reunion för Bobbysocks.

Men kvällen tillhörde trots allt en artist som publiken fullständigt lyfte till den klarblå skyn. Det var Arja Saijonmaa. Kvällens stora höjdpunkt, som dessutom varit en våt dröm ända sedan delfinalen i Skellefteå, var att få höra Arja sjunga "Om natten" som Jessica Folcker fick göra sedan Arja i stället valde låten "vad du än trodde så trodde du fel". Det gick rysningar längs ryggraden och jag hoppas verkligen att Arja spelar in den i framtiden. det kommer i så fall att bli en klassiker. Självklart fick Arja framföra "Högt över havet", och publiken gav sig inte förrän hon gjort den som extranummer när hela showen var slut. Hon sjöng så klart också "Vad du än trodde..." och det stod solklart att ingen annan än hon skulle kunnat göra låten rättvisa. Men det skulle varit underbart att också fått höra "Samma himmel, samma sol" . Det hade varit hardcore om något. Om nu någon, som är helt normal och inte schlagernörd, undrar vad det är för sång så är det den som var förstareserv 1989 och som jazzade ut och in i finalen när Sveriges Television inte kunde bestämma sig om Liza Nilssons låt skulle diskas.

Kvällens programledare var också otroliga. Mark Levengood gör ju allt bra och Pecka Heino är ju alltid lika cool men HÖJDPUNKTEN där var ändå Thomas Lundin från Finland (känd från förhandsvisningsprogrammen inför Eurovision Song Contest). Thomas är snygg, sexig och underbart rolig. Låt honom ensam ta hand om såväl värdskapet på Schlagerkvällen som programlederiet i förhandsvisningarna nästa år. Det är ett krav:-)

Sedan en uppmaning till Annica Billström, min kära kollega här i Stockholm,: Se till att tunnelbanan går som helg under hela Priden. Tack vare att tunnelbanan slutar gå så tidigt så missade jag större delen av schlagerfesten på Mondo. Och det kan jag garantera att jag inte gör om nästa år. Bara det lilla jag hann vara med om var en höjdare!!! Kolla bara in detta! http://www.qx.se/nyheter/artikel.php?artikelid=3836

Blev igår kväll uppringd av redaktionen på Karlavagnen i P4 som ville ha med mig i programmet för att prata om pride och hur det är att vara homo utanför Stockholm. Självklart ställde jag upp. Vem hade trott nåt annat...

Kjell-Peder som var kvällens programledare är mkt bra att prata med och jag tycker inslaget blev bra.

Det pinsamma är ju att nu tror folk nog att jag ringt in själv till programmet...

Ja då är det packat och lägenheten uppfräschad så att man kan lämna den med gott samvete! Men nog hade jag gärna stannat längre!

Jag blir mer och mer förtjust i göteborg för varje gång jag är här!

Jag vill rekommendera två böcker jag läst nu under ledigheten. Det är två deckare, även om den ena fokuserar mer på livsödena än på själva brottet. Den boken heter "Kvinna i grönt" och är skriven av islänningen Arnaldur Indridasson. Boken tgar sin utgångspunkt i ett 60år gammalt lik som kommer i dagen när ett nytt bostadsområde ska byggas i Reykjavik och utifrån detta nystar man  upp en rad livsöden. Samtidigt får vi följa en av krimininlarnas nutida livsöde och dessa knyts ihop på ett fantastiskt sätt. Mitt uppi detta släpper författaren inte heller brottet men för mig som läsare blev det mer o ch mer oviktigt ju mer jag läste om människorna.

Den andra boken är en mer traditionell deckare skriven av Giles Blunt. Liksom i den otroliga debutromanen "Fruset offer" (som ni bara måste läsa. Sträckläste den under Turkietresan förra sommaren) tspelar sig denna i norra Kanada. Jag hade svårt att släppa boken och ville bara komma framåt.

Det är verkligen svårt hinna klämma in alla man vill besöka när man åker neröver.  Nu hann jag ingen tur alls till Småland så jag hann varken besöka Jeanette och hennes familj eller Conny och ´Christian i Jönköping. Det är jag jättebesviken över. Det skulle varit så himla kul!

Men jag tänker ju försöka ha semester under älgjaktsveckan men då vet jag inte om jag ska satsa på Skottland eller om jag ska åka i Sverige då också.

Jag tycker att det är dags för den svenska regeringen att stoppa avvisningarna av homosexuella till Iran. Eftersom det kommer rapporter om förföljelser och t.o.m. avrättningar av homosexuella enbart för deras läggnings skull så borde regeringen tillämpa försiktighetsprincipen och inte avvisa fler iranier.

Det handlar om ett humanitärt ansvarstagande och sunt förnuft. Det kan inte vara försvarbart för en demokrati att utelämna människors till en oviss framtid där t.o.m. dödsstraff kan hota.

Det är dags att vakna nu och agera. Stoppa avvisningarna nu!

Sitter här ikväll och slöar här i Gbg. har köpt biljett till Sthlm imorgon klockan 13. ska bli så kul att träffa Fredrik igen. Skönt att man har så underbara vänner. Det känns tomt nu när Anders åkt till Danmark. Vi har haft så himla kul den här veckan. Kommer att kännas trist att inte ha honom i närheten. Det är sjukt att Sverige ska vara så himla avlångt.

Anders ringde förresten från Danmark. De har bastu och bubbelpool i huset de hyr. Jag vill också ha bubbelpool!

Då är det dags för Stockholm Pride igen. För många är det ett tillfälle till partý och nöjen men det ärockså ett ttillfälle för manifestation och eftertanke. Kampen för de homosexuellas rättigheter har pågått under lång tid och är inte i mål ännu. Precis som demokratin måste vinnas varje dag så måste de mänskliga rättigheterna också vinnas om och om igen.

För mig är Priden framföraltt en manifestation av min möjlighet att få känna mig hel som människa. Europride 1998 var av avgörande betydelse för mitt val att leva hel och öppen. Det fick mig att kliva över den till synes overvinneliga tröskeln ut ur garderoben. Den samhörighet och tillhörighet som jag kände under Pride-veckan var otrolig. Den hopplösa känslan av utanförskap fick äntligen ge vika.

För oss som lever i små samhällen där det inte finns någon naturlig "gayscen" ärPriden än mer viktig eftersom den erbjuder en möjlighet till kontakt med gayvärlden. Det är lagomt anonymt för att du ska våga dig dit, även om du är osäker och "rädd" och tillräckligt liten för att du snabbt ska upptas i gemenskapen.

Jag minns min kompis Marias beskrivning av det omvända utanförskap spom hon kände när hon som hetero besökte parken. Känslkan av att inte vara i enlighet med normen gjorde stort intryck på henne och jag tror att det är ett minne hon bär med sig än idag. Fler heteromänniskor borde nog få chansen att uppleva denna känsla.

Jag ser i alla fall fram mot en rolig och intensiv vecka! Sedan är det ju självklart så att Schlagerkvällen är veckans höjdpunkt, och det som har den starkaste dragningskraften på mig.

Hittade en så underbar text av Py Bäckman som jag absolut måste få dela med er alla:

Här är stillhet och tystnad
nu när marken färgats vit
Från den trygga, gamla kyrkan
klingar sången ända hit

Jag har stannat vid vägen
för att vila mig ett tag
Och blev fångad i det gränsland
som förenar natt och dag

Och ett sken ifrån ljusen
bakom fönstrets välvda ram
Har förenat de själar
som finns med oss här i tiden
Och jag vet att de som har lämnat oss
har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor
så länge vi är här

Och där bland gnistrande stjärnor
som förbleknar en och en
Kommer livet väldigt nära
som en skymt av sanningen

Vi är fångar i tiden
som ett avtryck av en hand
På ett frostigt, gammalt fönster
som fått nåd av tidens tand

En sekund är jag evig
och sen vet jag inget mer
Bara ett, att jag lever lika fullt som någon annan
Jag är här och mitt på en frusen väg
finns det värme ändå
Fastän snön börjar falla
och himmelen blir grå

Och ett sken ifrån ljusen
bakom fönstrets välvda ram
Har förenat de själar
som finns med oss här i tiden
Och jag vet att de som har lämnat oss
har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor
så länge vi är här

Ja då är det Måndag igen. Anders har åkt iväg till Danmark och min Göteborgsvistelse börjar g¨å mot sitt slut. Ska boka biljett till Stockholm.

Synd att det inte är finare väder. Då hade jag nog gått på Liseberg och kollat in allsången där ikväll. Jag gillar ju verkligen Lotta Engberg.

Ska nog springa lite på stan idag. Ska kolla skor på Bianco och även ta en tur på Chilli.